Underbara Underverk!

Idag var det då Äntligen dags!
Konstnärsmusen kom hem till mig och vi skulle baka Muttmuffins till nyårsafton!
Vi hade lite funderingar på hur vi skulle göra... håller dom sig fina i 2 dagar?
Så vi bestämde oss för att baka själva muffinsen och frysa in dem (det blev med saffran och vaniljsmak).
Å så satt vi å gjorde "muttorna" i marsipan.
Vi färgade en himla massa marsipan i olika mer eller mindra sanslösa färger... brun, vit, rosa, vinröd, mörkrosa, lila, gul/orange osv... sen började vi lite tafatt... under en hel del glada skratt....
Hur gör du? Vi kikade på varandras kreationer och fnissade och skrattade rakt ut...
Hur ser dom ut.... egentligen?
Kan tyckas att två flator borde ha koll... men det är en helt annan sak att försöka göra egna *asg*
Samtalet blev ju självklart vildare under bakandets gång...
Så blev även våra bakverk...
Eller kanske de ska kallas framverk?
Eller Underbara Underverk?!?
Vissa muttor fick namn.... vissa såg ut som en fin blomma andra såg för hemska ut... haha...
Men det var framförallt otroligt roligt!
Så på nyårsafton skall våra fina saffransmuffins dekoreras med marsansås och sen dessa bakverk...
Sen ska det "finliras" med silverkulor (piercing), strössel, kakao osv...
Personligen gillar jag inte marsipan men en muffins kanske man kan sätta tänderna i iaf ;)
Huruvida denna rätt kommer att uppskattas eller ej återstår ju att se.
Det är ju tanken som räknas... å tanken var galet rolig...
Så här får ni ett första smakprov... dock helt odekorerade...

Jag ska fota dem när de är klara på Nyårsafton!
Tittar man på dem så ser ju vissa ut som ärtskidor... eller baby Jesus (.... skämt....) eller en kvinna med långt hår... en nunna... hahaha... iaf...
Tack Konstnärsmusen för en fantastiskt rolig dag :D
Vad ska temat bli nästa gång???

Julen!

Jag har haft en fantastiskt fin och härlig jul (trotts denna snöbrist....).
Jag blev inbjuden till Busmusens underbara och stora familj.
Jag trodde att jag skulle vara dödligt nervös men av någon anledning så kändes det bara otroligt bra redan innan jag kom dit och jag var inte alls nervös.
Kanske för att jag mött några av hennes syskon tidigare... men iaf så blev vi väldigt väl mottagna jag och min lilla dotter :)
Det var en härlig känsla att vara så välkommen!
På något sätt infann det sig lite av en isfolkskänsla... så där öppet, härligt, varmt och välkomnande. Stark släktkänsla, härliga personligheter. Ingen utanför. Underbart!
God mat (massvis med mat *ler*), glada skratt... helt enkelt en härlig jul!
Tomten kom minsann oxå till barnens och de vuxnas förtjusning.... och helt ärligt så har jag aldrig någonsin sett så mycket julklappar på ett å samma ställe, någonsin....
Barnen var helt lyriska och min dotter hade stjärnor i ögonen!

Roligast var dock julklapps rouletten för de vuxna :D
Alla hade köpt 2-4 julklappar var där den sammanlagda summan skulle vara 200 kr.
Tror vi var 15 vuxna så högen med bytes klappar på bordet var enorm!
Sen gick en tärning runt och om man slog ett eller sex så fick man ta en klapp från högen.
Jag hade inte rätta knycken och blev utan klapp de första 5 rundorna men sen släppte det.
När alla klappar var slut så drogs en timer på på en bestämd tid och så gick tärningen runt igen... men denna gången så fick man sno klappar av varandra... hejdlöst roligt!
Man hade ju ingen aning om vad man slogs om... *skrattar*
Jag fick iaf tre klappar!
Ett fint set med två stycken vita porlins skålar som det stod fredagsmys på. En dvd box med tre Travolta filmer och en ask med tea buiscuets (hur nu det stavas...) med smak av hallon och choklad... mums!
Själv hade jag sattsat på ett "seriöst" paket med en biobiljett i och ett "skojsigt" paket med roligt toa papper i från lagerhouse med serietidnings bubblor med orden Poff, Bang osv... å en förpackning med katrinplommon... jag menar... shit happens.... *asg*
Busmusen tyckte det var en perfekt bytesklapp... jag skrattade ganska gott själv... men funderade liiite på hur det skulle tas emot.
Lyckligtvis hennes familj humor.... och paketet hamnade hos Busmusens pappa... jomensåatt... nu känner ni mig... bajshumor på låg nivå *asg*
Det är bra att lägga ribban på en gång... bajspapper jupp!

Att avläsa intresse... inte min starka sida!

Jag har skrivit innan om hur totalt blåst jag är när det gäller dejting... (det spelar ju inte någon roll längre....)
Jag har verkligen ingen koll på om någon är intresserad av mig... vilket under denna sommar lett till att jag förmodligen helt omedvetet dissat en å annan tjej.
När jag och Busmusen träffades så insåg jag inte alls att hon var intresserad. En vän till mig drog iväg mig till köket å sa att Busmusen var väldigt intresserad och om jag var det så skulle jag göra si eller så (ja... riktigt pinsamt). Jag hade däremot inte förstått dom vibbarna alls.
Visst... hon satt ju ganska nära... log och såg glad ut (såg helt fantastisk ut... faktiskt...) med sina glittrande busiga ögon... men det betyder väl ingenting (tänkte jag)?
Jag tar tyvärr inte första steget om jag inte "vet" att känslan är ömsesidig... så tur att jag fick instruktioner hahaha.... men en aningen pinsamt!
Så jag tänker tillbaka lite på en del träffar under denna sommar och jag inser att jag nog helt omedvetet dissat en del.
Jag får ju bara hoppas att jag inte har sårat någon.
Får kanske dessutom skylla på "nybörjar-statusen"?
Men helt ärligt var jag likadan när jag dejtade på den straighta sidan...
Jag kan helt enkelt inte urskilja tecknen...

Jag tror det grundar sig i gamla vanor... gamla tankar som bottnade i ett mycket dåligt självförtroende... å även om jag har lyckats boosta upp självförtroendet med åren så sitter vissa tankar kvar stanhårt... som just denna: Vem skulle vara intresserad av mig???
Jag är inget speciellt att ha. Ser inte mycket ut och det finns så många bättre.
Eller: Hon är ju bara trevlig mot mig för att vara snäll....
Sånna tankar är högst förgörande och jag tänker dom inte så ofta längre... men det sitter så djupt rotat att det sker på automatik i dejting lägen.
Så till de jag omedvetet dissat... Jag ber om ursäkt! Jag fattade helt enkelt inte vinken!

Det är ju ett under att jag lyckats ha förhållanden överhuvudtaget!
Åh nu... nu har jag ju funnit den bästaste!
Ibland ska man ju ha tur helt enkelt!

Kram kram

Heaven - Breaking Dawn

I måndags, annandag jul, var det dags för Heaven igen!
Det har varit lite strul runt Heaven då dom råkade i bråk med RFSL här i Örebro och plötsligt så skulle Heaven göra ett avbrott på obestämd framtid... Hela diskussionen kändes en aning barnslig och ganska typisk Dramaqueen-aktig.
Men så ändrade dom sig tillslut och anordnade en "försmaks" fest inför nästa års Heaven!
Temat var Breaking Dawn... men inte såg jag några vampyrer inte... *muttrar*
Men för att förvirra lite så hoppar vi tillbaka lite i tiden... några timmar bara ;)
Förfesten blev hemma hos Busmusen och det blev en riktigt najs blandning på folk!
Det gillar jag verkligen!
Kaffebönan från Karlstad kom med en kompis och Konstnärsmusen hade Äntligen kommit hem ifrån Munchen :D
En lyckad kväll helt enkelt!
Det kan ju tyckas att det är liiiiite knepigt att lägga Heaven på just annandagen... många jobbar ju dagen därpå eftersom det är en helt vanlig dag...
Det var inte så mycket folk ute men ändå ok.
Jag tycker dock att musiken är lite sådär... när några låtar spelas flera gånger samma kväll blir jag lite putt... (inte allvarligt såklart) men det finns så mycket bra och fantastisk musik så det borde inte vara svårt att fylla en helkväll med en bra blandning av olika låtar som är härliga att dansa till.
Och ja, jag vet... vem säger att just jag har en "bra" smak på musik...
Men jag älskar att dansa och har egentligen inga problem att studdsa runt till det mesta :D
Så jag är nöjd iaf!
Men.... kvinnor i högklackat borde inte få dricka hur mycket som helst... hahaha... det är ju livsfarligt!
Jag blev totalt nedsprungen av en tjej med mycket höga och vassa klackar...
Jag är inte så känslig men hennes klack träffade perfekt... och jag såg stjärnor!!!
Trodde nästan att min hälsena skulle gå av... eller att hon krossat min fotknöl...
När jag kom hem och tog av skon så svullnade foten upp ännu mera... och nu sitter jag här lite lätt handikappad med foten i vädret!
Färggrann fot har jag iaf... och kanske ganska bra ändå.... jag måste ju varva ned några snäpp...
Kvällens roligaste var nog iaf den otroligt långa sagan om de taggiga djuren... *asg*
Den tog liksom aldrig slut... den kom i omgångar under hela kvällen!
Mycket underhållande!
Kvällens diss.... högklackade kvinnor samt drama....

Nu laddar jag om inför nästa fest!
NYÅRSAFTON :D

Tillbakablick!

Året börjar närma sig sitt slut nu... det är mitten av december.
Jag kan inte låta bli att blicka tillbaka på hela detta år och tänka ojjj vilken resa!
Från januari, när jag pratade med min dåvarande man, bekände färg.
Hur jag formligen såg en enorm avgrund öppna sig framför mina fötter. Jag försökte blicka framåt men det var svart. Jag såg inget ljus någonstans.
Jag trodde jag blivit fullständigt galen. Jag kan inte minnas att jag någonsin mått så dåligt tidigare i mitt liv. Det kändes som om jag själv inte kunde styra mitt eget liv och mitt öde... det var ett maskineri som var i rullning. Jag ville men kände att modet inte var med... jag landade på botten utav botten och såg ingen som helst ljusning i framtiden.
Det värsta var mina egna tankar.
Jag missbedömde alla i min omgivning och förväntade mig en total slakt...
Jag trodde jag skulle förlora alla mina vänner och kära.
Jag trodde helt enkelt inte att jag skulle klara mig igenom den jobbiga tiden.

För några månader insåg jag plötsligt en dag att... wow... jag är över på andra sidan!
Jag klarade det!
Jag överlevde!
Insikten sjönk in... jag kände bara lycka!

Visst är det fortfarande så att världen inte är så öppen som man skulle kunna önska... så:

Dear santa When I grow up I want to be able to kiss my girlfriend Busmusen in public without watching my back :)
Kära Tomten När jag blir stor vill jag kunna pussa min flickvän Busmusen offentligt utan att behöva tänka på om det stör någon :)

(Snott från Busmusens Fb *s*)
En självklarhet kan man tycka... men det är det inte... att alltid tänka sig för. Vara beredd på olika typer av reaktioner och kränkningar.
Upp till fight!
Men... tillbaka till ämnet... inser att det har varit ett otroligt händelserikt år på både plus och minus sidan. Jag måste säga att det har varit en spännande resa och jag ångrar ingenting!
Jag är stolt och glad överlevare på rätt sida :D
Dessutom en väldigt fjompigt, magpirrigt kär Virrpanna... puuuh

Holy Shit!

Idag passerade min räknare på denna blogg 4000..... WOW
Det är helt AMAZING!!!

Fenomenet Facebook....

Japp... nu är det gjort *ler*
Jag och Busmusen har ju hållit ihop/dejtat eller vad man nu säger i tre månader nu (för att vara helt korrekt så är det imorgon 14 veckor *pssst* inget jag visste bara sådär var tvungen att kolla i kalendern å räkna bakåt hahahaha).
Alla våra nära och kära har vetat om det länge men... det är tydligen inte "på riktigt" förens det står på facebook... jo... det är verkligen så!
I stortsett verkar det vara så, iaf när man hör folks kommentarer *asg*
Folk har helt enkelt rejäl koll på varandras statusrader och relations status.
Vi har båda fått kommentarer från vänner och familj som: Varför står det inte på facebook?
Så har jag blivit kallad för Busmusens "väninna" och hon har blivit kallad för min "kompis" (av andra, det är inget vi säger om varandra).
Hallå... vi har ju namn... funkar ju att använda dem... om man nu inte kan hitta ett passande ord.
Det har oxå varit viktigt för folk att veta vad vi är... är vi ihop/ett par, leker vi bara, knullkompisar, expriment osv osv...
Så när jag då äntligen kallade Busmusen för min flickvän blev det jubel även om jag i mitt hjärta kännt att det varit så väldigt tidigt. Det var bara stämpeln som saknades *ler*
... så nu har vi outat oss ordentligt, på facebook!
Och ojje vad många som lajkar det och vad många komentarer vi fått... folk har koll!
Så... bara så att ni vet: Allt som står på facebook är sant (....)!
NU ÄR DET PÅ RIKTIGT!!! *ler*

Så Kära Busmusen... I <3 U

By the Way... jag tog Busmusens "relations status oskuld på facebook" *asg*

Nytt fejs!

Fick ett plötsligt infall att det var dags att göra ett litet ansiktslyft på denna bloggen.
Svart stod ju för mitt sinne när jag påbörjade bloggen och eldsflammorna för hur det kändes... brinnande hett... ett helvete...
Jag är inte där längre :D
Lyckligtvis!
Orange är en sprudlande härlig färg med liv i och vem gillar inte krumelurer (förmodligen många, men jag gillar krumelurer iaf *s*)!

Kärt barn har många namn...

Här i bloggen så kallar jag min flickvän för Busmusen eller alternativt Mysmusen... mina små smeknamn på henne...
Under dessa månader har även jag fått några namn...
Sötnöt... (jag använder det oxå till henne)
Sötsälen... (rolig historia... eller inte... en "tidig" söndagsmorgon... jag bara orkade inte gå upp ur sängen, vad nu det berodde på??? Så jag låg kvar på magen iförd endast... huden hahaha... Busmusen försökte få upp mig å tog bort täcket... jag lyfte lite dött på huvudet med mina armar längs kroppen och morgon brölade lite... säl likt tydligen? Så nu är jag Sötsälen oink, oink).
Det roligaste namnet är iaf det senaste i raden...
Penntrollet.... (självklart finns det en historia bakom det namnet oxå... som kanske inte borde hamna här i bloggen... men why not? Jag kan bjuda på den... När det går lite hett till så händer det att jag får en ny frisyr... det som i folkmun kallas knullruffs... den berömda 80-tals luggen tex... det är besvärligt med långt hår... och det verkar inte spela någon roll vilka ställningar vi än testar... mitt hår är nog extra känsligt... Vi har seriöst funderat skarpt på att fota de olika frisyrerna som blir... En dag började så Busmusen att asgarva... lite osmickrande så där direkt efter sex *s* jag travade iväg till en spegel och håret stod rakt upp! Som på ett penntroll! Charmant!)

Brukar inte lägga upp nakenbilder på mig själv... men denna gången så bjuder jag på det ;)
Detta är min "I just had sex" look....

Kyss å godnatt!
/Penntrollet

Vad heter din?

Jag och Busmusen hade en liten intressant diskussion här i veckan :)
Finns det något bra namn på det kvinnliga könsorganet egentligen?
Jag tycker verkligen inte det!
De flesta verkar ha lite olika namn... och egentligen, hur ofta talar man egentligen om det?
Min yngsta dotter säger tydligen framstjärt... vet inte vart hon har lärt sig det men hallå... framstjärt? Är det så tabubelagt?
Jag vet dock inte vad jag skulle svara om hon frågade mig heller...

Mutta... hahaha... det låter ju fördjävligt... ganska buffligt å kasst.
Fitta... nej, det är inte speciellt fint och används ju allt som oftast som skälsord. Riktigt fult!
Musen... ja det har jag ju använt mig av några ggr här i bloggen men mer med en humoristisk glöd i tonläget.
Pärlan, Rosen... jomenvisst... det låter inte så rått men knappast så seriöst heller... å den är det ju inget "eget" namn heller.
Sen har vi ju Slida... förmodligen det mest "korrekta" ordet men oj så slajmigt...
Sköte... eh... låter som en strof ur en dålig Harlequin roman... (Hennes varma sköte pulserade... *asg*)
Klitta, är ju egentligen inte namnet på helheten utan endast en liten del...

Har kikat lite på nätet och hittat en sida med noveller... erotiska gaynoveller. Det verkar som om dom som skriver uppskattar ordet fitta... för mig väldans oförståeligt och oattraktivt... då jag antar att dessa noveller skall hetsa upp läsaren men helt seriöst... när dom skriver så fint ända fram till själva sexakten å så står ordet fitta... totalt motsatt effekt för min del iaf.
Nu är det ju inte bara det kvinnliga könsorganet som saknar ett bra namn... killarnas är knappast så mkt bättre.
Namnet på själva sexakten är ju oxå ganska varierande.
Ha sex, ligga, älska, knulla, strula osv, osv.
Påhittigheten är oändlig!
Antar att man bara ska tänka att "Kärt barn har många namn"...

Hmmm tänkte lägga in länken till de heta novellerna... men nu hittar jag inte den sidan... *muttrar irriterat*
Sök på google vettja... det kommer upp en massa knepiga sidor ;)

Blodgivning!

Jag har varit blodgivare i några år och funderat lite över om det är något jag kan fortsätta med "nu förtiden". Har nämligen hört lite olika diskussioner runt omkring detta.
För homosexuella män är det nämligen förbjudet att lämna blod även om det just nu pågår en diskussion runt det som skulle göra att en homosexuell man får lämna blod om han inte har sex... så hur är det med kvinnor?
En del har sagt att nope, det får du sluta med nu medans en del har sagt att det är klart jag får... så jag har skjutit på det hela ett tag... tills i onsdags då lappen från blodcentralen damp ned i lådan... dags för ny tid... hör av dig snarast det råder brist på blod.
Jahapp... det är väl bara att ringa... så jag ringde upp dem idag å sa:
- Hej, det är tydligen dags att lämna blod igen... men jag vet inte om jag får lämna blod längre...
Kvinnan som tog emot samtalet bad om mitt personnummer... vilket jag ju gav...
-Jahaja... åh vad är andledningen då?
Jahapp... det är alltså så att jag måste komma ut till sjukvården nu oxå... det gick tydligen inte att bara ringa anonymt och fråga här inte...
- Eh.. jo, jag vet inte hur reglerna är men jag har blivit ihop med en tjej... får jag lämna blod då?
- Ja, det är ju inte sexualiteten det handlar om utan penetrationen... så det är inga problem. Du är så välkommen hit (det hördes verkligen att hon log i hela luren...)
- Ja men vad bra, då bokar jag väl en tid då, svarade jag.
Vi bokade in en tid och sedan när vi skulle lägga på så sa hon:
- Åh, du... Grattis föresten!!! (Å här hörde man verkligen värmen och skrattet... i rösten)
- Tack... sen lade vi på....
Jag undrar vad hon sa till sina kollegor när vi lagt på... hahaha...
Jag tänkte iaf att toppen nu är det ju inga problem men kom sen på att man måste fylla i en friskhets deklaration när man kommer dit... å man måste svara ärligt...
En av frågorna är: Har du haft en ny sexpartner de senaste 6 månaderna?
Åh: Har du haft oskyddat sex (el sex utan kondom?)
Eh.... jag måste ju fylla i Ja där...
Så då kommer jag vara tvungen att prata med sköterskan sen... hahahaha... vete 17 om jag ser fram emot det samtalet *asg*
Jahaja... du har haft oskyddat sex????
Jo... men du förstår att.... *suck*
Jag inser att man nog aldrig har kommit ut "klart"... det finns inte en dag eller ett datum då man kan säga att då kom jag ut... man är helt enkelt aldrig klar... det skall ju alltid förklaras igen o igen för nya människor.
Det är en evighets process!
Dock bekymmrar jag mig inte på samma sätt längre, så det är ju ett stort plus