Ny svacka på ingång...
När saker och ting väl börjar ljusna å jag tänker att det börjar se bra ut då händer det alltid något!
Jag är såååååå trött på denna konstanta motvind med lermudd upp till hakan!
Sen känner jag mig själv så väl att jag vet precis vad som kommer hända.
Jag målar fan på väggen och min annars så positiva och halvt eminenta hjärna slår bakut och blir min största fiende och hjälper mig gladeligen på vägen med destination helvetet!
Den hjälper mig att måla upp alla de värst tänkbara situationerna som skulle kunna hända.
Samtidigt som det sitter en liten djävul, eller fem, på mina axlar, tunga som fan och intalar mig att jag bara får det jag förtjänar.
Varför ens tro eller hoppas på en vändning?
Varför inbilla sig att det kommer gå vägen?
Varför inte bara ge upp... (för att jag inte vill)
Dom sitter oxå och rotar fram gammalt skit, dissekerar varje händelse, ord, rörelse varje andetag och varje hint.
Drar fram min väl gömda och halvt glömda osäkerhet, självkänsla och självförtroende.
Kastar fram dem framför mig och skrattar åt mina tafatta försök att plocka upp dem och gömma undan dem.
Kolla här... du är inget. Varför försöker du ens?
Varför tror du att Du har rätt till att må bra, att vara lycklig?
Varför skulle du vara så speciell att du är värd det...
Tillbaka i ledet!
Har du ens tittat dig i spegeln?
Varför skulle någon älska dig?
Hur skulle någon kunna orka det?
Ser du hur du ser ut?
Vet du inte själv hur mycket skit du går och drar på?
Du är en stor pesthärd som smittar av sig och förtär, gör andra olyckliga, svarta och smutsiga...
Inga hörselkåpor i världen hjälper just nu...
Kanske lite sarkastisk Betnér kan få mig att tänka på något annat en stund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar