torsdag 29 maj 2014

Lesbisk sexterapi för män, en fantastisk krönika av Maria Sveland!

Hittade en krönika av den fantastiska Maria Sveland som, som alltid hade en ganska rivig och uppriktig åsikt ang kvinnofrågor (värdelöst ord…)
Den börjar med konstaterandet att någon man har "uppfunnit" en fittdeodorant som heter Feminelle som ska hjälpa kvinnan att hålla sig luktfri och ge en fräsch känsla…
Projektet har "självklart" fått en massa miljoner för att kunna förverkligas (för visst behöver vi kvinnor känna liiiite mera skuld över vår naturliga doft och dölja den med en deo… för det räcker inte med att vissa reagerar på att man missat/inte orkat att raka sig under armarna och får en att känna sig äcklig och annorlunda…).

ETC krönika: Lesbisk sexterapi för män

Det som upprör mig (förutom det faktum att vissa tydligen tycker att kvinnans kön luktar så illa) är reaktionen från vissa (de flesta är män) genast att "det är synd om Sveland som tydligen bara råkat ut för dåliga män/ligg" och att hon förespråkar/antyder att kvinnor bara ligger lamt och tar emot/är passiva vid sex och att hon genom denna krönika understryker gamla patriarkala könsroller i sängen…
I mina ögon har man inte läst krönikan ordentligt då.
Nu känner jag inte Maria men när jag läser krönikan så uppfattar jag den inte alls så som en stor del män (som har kommenterat hennes krönika i statusar på facebook) verkar göra…
Antagligen för att vi ser på saken på olika sätt?
Män (många, inte alla, självklart) reagerar med taggarna utåt på att hon tipsar dom om att läsa Mian Lodalen och Matilda Tudors bok "Liten handbok i konsten att bli lesbisk (för övrigt en fantastiskt rolig och givande bok som efter bara några minuters bläddrande har gett mig några gapskratt och igenkännande leenden). Att man tipsar män om hur de ska förbättra sexlivet och göra så deras kvinnliga partner njuter mera är uppenbart extremt känsligt!
Att sen alla typiska veckotidningar ständigt och jämt har rubriker som "Så tillfredsställer du honom", "Få ett rikare och vildare sexliv", "10 steg till bättre sex" osv, osv allt riktat till kvinnan hur hon ska förbättra och krydda upp sexlivet för mannens skull verkar dock inte vara något problem… För kvinnan ska ta ansvaret för sin egen orgasm och mannens… och nu ska hon tydligen också se till att lukta "bättre" också…
Självklart gäller inte detta hela den manliga befolkningen men det är otroligt intressant att se hur många reagerar så starkt för lite tips och idéer… För INGEN tjej har väl någonsin fejat med just honom?
Detta trots att en stor % av alla kvinnor uppger att de fejkat orgasm eller inte kommit alls…

Idag är det väldigt stor press på kvinnor (och självklart även på män ibland… men jag skriver om kvinnor nu, så låt bli att påpeka att jag hela tiden bortser från män och deras situation, skriv ett eget blogginlägg i en egen blogg om det istället!) och det gör att de inte kan slappna av och i vissa avseenden också att de i slutändan inte kan få orgasm… Man ska vara snygg, vältränad, rakad eller trimmad, det ska inte finnas valkar och naturliga bristningar och man ska helst se ut som en retuscherad posterflicka och inte som en riktig kvinna…
Det får inte vara hår under armarna eller på benen och passa på att bleka anus också så det ser ljust och fräscht ut… man ska göra si eller så för att mannen ska njuta i sängen och om vi bejakar vår egen sexualitet blir man kallad lössläppt eller hora och herregud, kvinnor onanerar väl inte? Det är tabu att prata om gynekologbesök, mens och kvinnans könsorgan nu ska/får vi tydligen inte lukta fitta heller…
Om du inte klarar av doften av fitta så anser jag att du får klara dig utan!
Sluta försök att ändra på allt som gör oss lika mänskliga som alla andra…

Over and out!




Radio P4 Örebro

Igår fick jag debutera i radio med anledning av #Älskanoveller - 26 nyanser av Sverige
Jag kan ju säga att jag aldrig hade anat att jag skulle sitta i radio och prata om gynekologbesök iaf…
Men ska man nu debutera i radio så ska man ju göra det med buller och bång, hahaha.



På radio P4 Örebro

Så låter jag!

Tjing!

En första recension!

Ojojoj… vi har fått vår första recension av "Älskanoveller - 26 nyanser av Sverige och den går verkligen inta av för hackor!

Fantastiskt!

http://www.dast.nu/recension/alskanoveller-26-nyanser-av-sverige

Kopierat rakt av:

May 21st, 2014 | By  | Category: 2014-05 majRecension
Omslag till #ÄlskanovellerAv Alice Alvinstedt, Monic Arvidson W, Carina Aynsley, Per Berg, Johan Egonsson, Xandra Ekström, Jenny Eriksson, Kjell E. Genberg, Emmelie Hardenborg, Petra S. Holstensson, Ann Hugosson, Jenny Jacobsson, Frida Andersson Johansson, Lena M. Johansson, Anna Keiler, Stefan Lagrosen, Eva Ludvigsen, Annika Melin, Jessika Nilsson, Brigitte Parez, Anneli Stålberg, Lars Thunell, Rose Tillberg Mattson, Dag Öhrlund
Ordberoende Förlag, 2014
ISBN 978-91-87595-02-8, 221 sid
Ordberoende Förlag har haft den goda smaken att ge ut en originell och klart läsvärd novellantologi, kallad #Älskanoveller – 26 nyanser av Sverige. 24 etablerade och debuterande författare berättar vad som hänt i Sverige den 10 oktober. På olika platser och under olika år. Journalisten och författaren Dag Öhrlund har skrivit ett förord. Där menar han att “En novell är som en komprimerad roman”. Det är något som jag inte kan hålla med om.
Ett romanbygge är ett långdistanslopp. Det gäller att knyta näven och inte ge sig, börja på nytt om och om igen, bygga på en rad idéer som är mer eller mindre bra. En novell däremot är ett sprinterlopp. En enda, men lysande idé som bär från början till ett överraskande slut.
Stefan Lagrosen uttrycker en sådan idé i Ett dilemma till havs: ‘Pappa, är du helt galen! ‘, Sven var desperat. ‘Den kommer att döda oss allihop. Ska du offra dina egna barn för några judesvins skull. Mamma skulle aldrig förlåta dig.’ ”
“Novellerna” i denna antologi är ibland snarare korta berättelser än vad jag kallar regelrätta noveller. Initiativtagaren till detta novellprojekt heter Jenny Jacobsson som skrivit ett efterord och bidrar med två utmärkta historier, som verkligen speglar svenska situationer. En handlar om ett åldrande par och den skräckvärld ett sådant kan hamna i.
Dag Öhrlund har suttit i juryn och själv skapat ett av de bästa bidragen: Stalin, snuten och jag. Den syn han har på polisen liknar den jag demonstrerade i romanen Poliser i Hultvik. Hos Öhrlund finns den där geniala idén som jag menar att en novell ska innehålla: Hunden Stalin börjar prata med sin husse och det orsakar allt som sedan händer.
Med i juryn har även “Sveriges mest publicerade författare” Kjell E Genberg varit. Han vet naturligtvis hur en novell bör skrivas och bidrar med två mästerstycken. Att hinna först läser man andlöst in i det överraskande slutet och Den sorgsna modellen får mig att vakna med ångest mitt i natten.
Bästa novellerna enligt min mening: Brinn din djävel! av Rose Tillberg Mattsson. Sverige med ljuv utsida och ond insida på pricken! Samt: Annika Melin: Monstret under min värld. En gastkramande mardröm med oväntad och psykologiskt underfundig upplösning.
Jag har läst och begrundat alla berättelserna och det märkliga är att dom är bra hela högen. Alla deltagarna kan bli författare. Det är väl sensationellt! Kanske blir den här boken ett minnesmärke i svensk litteratur!?
JEAN BOLINDER

söndag 18 maj 2014

Alla datum för releasefester landet runt! #Älskanoveller 26 nyanser av Sverige

Nog är ni väl sugna att gå på releasefest någonstans i landet för #Älskanoveller?
Chansen finns fortfarande så passa på!

Relasefester kommer att hållas i:
17 maj Bysis Bok och Papper Stockholm, kl 16.00 - 18.00
17 maj Bromma, för inbjudna, kontakta förlaget, kl 18.00 - 21.00
18 maj Centrala Sundbyberg, 13.00 - 16.00 (för inbjudan kontakta förlaget)
19 maj Biblioteket i Hallstavik 18.00
20 maj  Regementsgatan 8 i Malmö kl 18.00  (för inbjudan kontakta förlaget)
21 maj Uppsala Stadsbibliotek 18.00
21 maj Skogstorpsgatan 6, Helsingborg 18.00 (för inbjudan kontakta förlaget)
22 maj Enköpings Stadsbibliotek, 18.00
24 maj Biblioteket i Skärhamn
24 maj hemma hos på Fredriksdalsvägen 2C, Gävle (för inbjudan kontakta förlaget)
24 maj hemma hos Köpmangatan 56 (ingång från Drottninggatan),Örebro 16.00 - 20.00 (för inbjudan kontakta förlaget)
25 maj Aptit Kök och Bar, Växjö
6 juni Akademibokhandeln Vängåvan, Sundsvall, 11.30 - 15.30


Mera #Älskanoveller 26 nyanser av Sverige

Det har börjats skrivas en hel del i tidningarna landet runt nu om "Älskanoveller så jag tänkte dela med mig av så ni får se vilken spridning det har blivit!

Biomedicinaren skriver om kärlek

Carina Aynsley är en av 24 författare som är uttagen i novellernas mello

Gävlebor i novellfestival

Ewa Åkerlind (förläggare) och Jenny Jacobsson (som startade projektet) var i fredags med i P4 Stockholm… Ca 35 min in i klippet :)
Sverigesradio P4

Jag kommer fylla på listan allteftersom det kommer mer ;)


Äntligen Bokrelease!

Igår var det äntligen dags för bokrelease på Bysis Bok och papper 17/5 16.00-18.00 i Stockholm!

Jag och sambon började dagen med jordgubbar, hallon och skumpa och solsken i Kronobergsparken, en frukost för champions ;)
En kompis mötte upp och vi tog en lunch på stan och vi fick hjälp att hitta till Bysis!
Vi var lite tidiga så vi satte oss på en uteservering precis bredvid och spanade. Vilka fjärilar jag hade i magen!
Frågan "Hur känns det?" dök upp flera gånger under dagen och jag kunde inte få ur mig något vettigt. Möjligtvis att "overkligt" var den bästa beskrivningen. Jag hade inte hållit i boken eller ens sett den så jag hade svårt att ta in det. Ibland behöver jag något konkret att koppla mina tankar och känslor till för att verkligen förstå att det är sant.
När klockan närmade sig 16 så smög jag mig in i bokhandeln. Det var lite klurigt att lista ut vilka som var med i boken då vi aldrig mötts irl tidigare utan endast via en grupp på Facebook men vi strålade ikapp så det gick att lista ut vilka "vi" var :)
Men oj, vad mycket folk det kom! Jag var inte riktigt beredd på det. Jag har aldrig medverkat på någon bokrelease förut och hade ingen bild av vad det innebar.  
Jag kan garanterat säga att jag aldrig har skrivit mitt namn så många gånger på en dag tidigare i alla fall.  
Här kommer lite härliga bilder från gårdagen!


Det var som att gå i skolan igen och försöka få till ett klassfoto, alla tittar åt olika håll ;)

Gruppbild med novellister, förläggaren Ewa Åkerlind (OrdBeroende förlag) samt Josephine Öhrlund som gjorde det fantastiska omslaget till boken.

Ann Hugosson, Frida Andersson Johansson och jag på signeringsbänken.

Jag, Rose Tillberg Mattson och Monic ArwidssonW

Första gången jag såg böckerna, visst är det vackert!

Min novell "En dag som alla andra…"

Signering pågår!

Man "måste" lukta på boken när den är helt ny ;)

Jag måste också berätta att Bysis Bok och Papper är en helt fantastisk bokhandel med själ och hjärta! Det fanns massor av små roliga detaljer som gjorde den till en otroligt personlig och charmig bokhandel! Jag blev helt kär i den! Många bokaffärer idag känns så otroligt opersonliga, stela, kliniska och helt själlösa men Bysis är helt fantastisk! All cred till ägarna där, jag blev helt glad i hjärtat när jag strosade runt därinne. Hade kunnat stanna i en evighet!

När signeringen var över blev det fortsatt festande med kallskuret och bubbel i en villa i Bromma hos en av medförfattarna (som dessutom har gett ut 250 böcker och publicerat 600 noveller, imponerande!)

Där fick jag MIN hög med böcker :) Underbart!

Summa summarum, det var en fantastisk kväll och det var otroligt roligt att träffa alla novellister och hinna prata lite med varandra! Tänk vilken resa vi har gjort tillsammans och det här är bara början!
Heja oss! Och Tack för en fab dag!

Tjing!

fredag 4 april 2014

Nu kör hjärnan igång igen...

Det verkar som om ordet feminism har få lite av en nedsmutsad klang i sig.
Många reagerar när man svarar att man är feminist. Jag anser väl att det är som med allt annat här i livet, man katalogiserar allt och stoppar in det i fack. Samma med ordet feminism. Många tänker att det bara är kvinnor som "bråkar" och "tjafsar" och att de inte vet hur bra de egentligen har det. Att det är manshatande kvinnor och gärna huliveganlesbianer som är feminister.
Många tänker inte på att vi kvinnor av idag inte skulle ha haft det så bra ifall vi inte hade haft de här tuffa kvinnorna i historien som stod på barrikaderna och benade vägen för oss och hur vi har det idag. Samtidigt anser jag inte att vi ska slappa till nu och vara nöjda för att vi har det såååå mkt bättre än förr eller så mkt bättre än i det eller det landet.
Precis som med HBTQ rörelsen så anser jag att det är en ständig kamp för jämställdhet och jag tror att det är farligt att bara sätta sig med armarna i kors och känna sig nöjd. Världen är föränderlig. Livet är föränderligt och vi ska aldrig någonsin ta det för givet.
Jag anser att många av dagens problem (eller kanske alla?) grundar sig i samma sak…
Att vissa anser sig vara lite förmer, lite bättre och lite mer värd än andra. Att man någonstans känner att ens eget liv är viktigare än andras, att man borde ha mer eller bättre rättigheter än andra. Att min religion är bättre än din. Att min sexualitet är mer "normal" än din. Att min hudfärg är bättre än din. Att mitt land är bättre än ditt. Att det är viktigare att jag får medicin än att du får det. Att det är viktigare att jag tjänar massa pengar än att du får de mediciner och den vård du behöver osv, osv…

Jag skulle nog snarare kalla mig för equalityism eller jämställdhetsism… jämställdhetsoman kanske?
Det handlar ju om lika rättigheter och samma möjligheter och självklart samma skyldigheter.
Och visst, som kvinna idag så är vi mer jämställda männen än för 50 år sedan men vi är inte jämställda. Det ser man bevis på varje dag. I reklam, inom vård, inom rättsväsendet och i hela den kulturen vi alla lever i.
Jag vill också poängtera att det är inte bara kvinnor som inte är jämställda… Egentligen är det nog fler grupper som är "icke jämställda", som har fråntagits sina rättigheter och till viss del sina möjligheter att förändra eller inte ens haft dem från början.
Jag tänker på invandrare, på HBTQ personer, på långtidsarbetslösa, på de med psykiska sjukdomar, på låginkomsttagare, på äldre, på yngre osv osv… listan kan göras lång.
Sedan är det ju så att vi alla har olika behov och det finns inte en lösning som täcker alla grupper och vi är alla jämställda på olika sätt men jag anser att man borde starta rent generellt med jämställdhet för alla, en grund där vi alla har samma värde trots att vi har olika behov. Det kanske är ett Etopia, en drömvärld men… vi kan ju iaf försöka sträva åt samma håll?

Sen funderar jag en hel del på alla möjliga saker…
Jag funderar på saker som att programmet "Trolljägarna" letade upp troll på internet som suttit och skrivit hotfulla hemska saker till andra och som startat stora "kampanjer" mot vissa personer, och visst är det fantastiskt att de personerna som betett sig illa i "hemlighet" på nätet får stå till svars för det irl och skämmas arslet av sig men vad händer sen? Jo, alla vänder kappan efter vinden och hoppar på "trollen" och beter sig på exakt samma sätt mot dem… det känns som om man har missat något extremt väsentligt då. För varför blir det plötsligt legitimt att bete sig som en skit mot trollet? För att han har gjort något sjukt hemskt mot någon annan? Vem gav då "dig" rätten att vara trollets domare och bödel och göra exakt likadant? Är "du" nästa troll i programmet? Skärpning!

Jag funderar också på den här fotbollssupportern som dog och tro mig jag är inte ett dugg intresserad av sport och jag har inte någon direkt koll på det heller men självklart tycker jag att det är hemskt att en person som knatade iväg, för att se sitt favorit lag spela en match, med en gäng kompisar, blir ihjälslagen… det är helt sjukt!
Och plötsligt engagerar sig alla i detta!
Det är verkligen hemskt att det kan hända men också så tänker jag på alla som någon gång stuckit med på en fest med sina kompisar och blir slagna och våldtagna och sedan beskylls offret för hen skulle ha tänkt på att inte följa med sina kompisar och hen skulle ha tänkt på att inte dricka så mkt eller ha haft andra kläder på sig osv… Visst, detta debatteras också en hel del men tyvärr börjar det bli "vardagsmat" och folk engagerar sig inte alls så mkt längre utan offret blir oftast skuldsatt (och varför blir det inte en förstasidenyhet och stora debatter när ex.vis en kvinna blir ihjälslagen i hemmet av sin sambo/förälder/syskon osv… )
Om vi ska överdriva detta riktigt ordentligt…och ställa samma frågor till supportrarna som hamnat i bråk på fotbollsmatcher som till våldtäktsoffer så skulle man direkt höra hur sjukt det låter…
Var ni onyktra?
Vad hade ni på er?
Hur tänkte ni när ni gick till matchen när ni vet att det kan bli en hätsk stämning?
Var du med och hejade först och ropade glåpord till motståndarlagets supportrar?
Förstod dom verkligen att ni inte ville ha bråk?
Sände du möjligtvis mixade signaler?
Letade du bråk?
Ville du först men ändrade dig när du blev slagen?
Visst låter det sjukt?
Jag tycker det låter helt vansinnigt iaf… och visst vore det bra om vi alla ansåg oss vara lika mycket värda. Oavsett om den andre människan man möter är en kvinna, en HBTQ person, en gammal, ett barn, en i motståndarlaget, en från en annan religion, en från ett annat land, en som är ensamstående med barn, en som är låginkomsttagare, en som har en psykisk sjukdom, en som har ett handikapp, en som är arbetslös, en som är hemlös, en som har en annan hudfärg/hårfärg/ögonfärg/längd/vikt/ålder etc…

Jag önskar att jag kunde säga att jag är en perfekt fördomsfri person men det är jag inte men jag strävar iaf efter att vara så öppensinnad och nyfiken som möjligt och hoppas att vi alla en dag kommer bli jämställda!

Dagens långa, lite lätt snurriga tankar är i print och nu ska jag sätta mig i solen och  njuta en stund!

Tjing!
/FunderarMusen

tisdag 18 mars 2014

De konstigaste sexlagarna i USA...

Hittade den här roliga länken… 

De konstigaste sexlagarna i USA
De är ju rätt roliga iaf och jag får en hel del lite knasiga tankar av detta…

Jag är mest nyfiken på hur man hindrar älgarna att ha sex på vägen och vad händer med 

älgarna? Får de fängelse? Dödsstraff?

Och vem kontrollerar antal sexleksaker i hemmen?

Och hur ska man kunna veta i förväg om tjejen man är intresserad av kommer känna sig


förolämpad om man flörtar med henne? Och varför gäller inte den lagen isåfall generellt

även vid motsatt sex?

Vad händer med hunden som humpar på en kudde? Och varför gäller den lagen just 

hunden? Jag har sett en kanin som humpat på en ballong...

Och jäklarns vad problem de lär ha i NewYork om det är olagligt att vara otrogen...


Och vad händer m killen som lovar att gifta sig m varje tjej han vill ha sex med? Måste han 

gifta sig med alla då?

Jobbigt om de inte får undervisa om polygami i Mississippi. Censurerar de alla biblar då?

Mycket frågor här känner jag!


Tjingeling!

måndag 17 mars 2014

#Älskanoveller- 26 nyanser av Sverige

Det är en stund kvar men jag vill ändå skriva om det lite kortfattat…
17/5 är det dags för releasefest för #Älskanoveller- 26 nyanser av Sverige!!!
En bok, som jag har lyckats bidra till med en liten novell… fantastiskt!
Känns rätt weird…
Jag skickade in novellen i oktober 2013 och nu är det snart dags!
Nu är det snart på riktigt!
Wiiihoooo!

Så om någon av er är intresserade av att komma på den går det bra att anmäla sig HÄR

 Så här ser bokomslaget ut :)


Mitt författarporträtt

Jag är själv väldigt nyfiken på alla de andra författarna och deras noveller och tycker att det ska bli så spännande att läsa hela novellsamlingen. Jag antar och förutsätter att vi har skrivit otroligt olika noveller både när det gäller språk, skrivsätt och handling. Mycket spännande!

Tjing!
 

söndag 9 februari 2014

Mänskliga rättigheter, HBTQ, OS i Ryssland… *puh*

Alla pratar om OS nu…
Jag också!
Såg en artikel i Nerikes Allehanda idag om att det var en demonstration på Stortorget i Örebro igår.
Protest i Örebro - Bojkotta OS
Sedan ser jag kommentarerna som är under artikeln på na.se och blir lite besviken på "Svensson" hemma i soffan… Ingen tanke eller insikt alls om hur det kan vara för andra människor.
Kommentarer om att "fåniga demonstrationer" och bojkott leder ingenstans…
Och visst, just den här demonstrationen kanske inte alls hjälper folk i Ryssland men den lyfte iaf upp debatten om människors lika rättigheter. Folk ser och läser om demonstrationen och tänker till en gång extra! Det är också ett sätt att förändra och att göra något annat än att sitta hemma och hata bakom datorn.
Sen undrar jag om folk inte har någon koll på historien överhuvudtaget?
Om vi inte reser oss upp och låter/protesterar när vi ser eller hör något som är fel hur ska det kunna bli en förändring här i världen?
Om Rosa Parks inte hade protesterat på bussen 1955 hur hade världen sett ut idag då?
Om inte människor protesterat vid Berlinmuren 1989 hade ingen förändring skett!
Det är mycket som skulle ha sett annorlunda ut idag om folk inte hade vågat demonstrera och protestera!
Kvinnor skulle inte ha rösträtt.
Vi skulle fortfarande ha barnarbete.
Det skulle inte finnas några regler på våra arbetsplatser, vi skulle kunna behandlas som slavar av våra chefer och få slita under omänskliga förhållanden.
Vi skulle inte ha en demokrati… Ja, listan kan nog göras hur lång som helst!

Tillbaka till idag… Och Ryssland… Visst kan man tro att det lilla som görs här inte hjälper någon där… men tro mig, ryktet sprids och även om de inte får höra att det var några i Örebro som protesterade för deras skull, för deras rättigheter så får de iaf veta att omvärlden bryr sig.
Regnbågskör gör succé på nätet!
Detta spred sig som en löpeld och hbtq aktivister i Ryssland fick en strimma hopp och de fick känna att de är inte ensamma!
Så, även om inte deras faktiska situation förändrades så gav detta meddelande hopp och tro till personer som behöver det.
Jag ser också en massa tjafs om att hbtq personer är en sån pass liten grupp att varför ska man bry sig?
Tja… 10% av befolkningen är faktiskt en ganska stor grupp i mina ögon men det har ingen betydelse om gruppen är stor eller liten, alla har rätt till samma rättigheter!
Oavsett kön, sexualitet, religion och etnicitet etc…
Folk skriver också att de är trötta på att bögar och flator ska behöva vara så högljudda, att de försöker pracka på andra sin livsstil osv… och att världen skulle sluta existera om alla var bögar och flator pga fortplantningen… Herregud!
Ingen försöker pracka på någon nått… största anledningen till att vi är högljudda är ju för att det är en protest! Den dagen vi har samma rättigheter som alla andra, den dagen ingen rynkar på näsan och spottar efter oss, den dagen ingen reagerar då behöver vi inte vara högljudda längre! Stolta men vi behöver inte vara högljudda!
Och… vi har inte en egen livsstil… Vi lever fullt normala liv som er alla andra med den lilla, lilla skillnaden att den vi älskar och delar vår vardag med är av samma kön som vi själva. Vi skadar ingen. Det är inget som smittar i och med att vi syns och jo, med dagens teknik kan världen trots allt fortsätta existera eftersom det finns flera sätt att bli gravid på idag. Dock betyder det inte att vi vill att alla ska vara bögar, flator, bi, trans eller queer… tanken är att alla ska få vara sig själva och bli accepterade för det.
Att det som i Ryssland betyder att man kan bli fängslad om man går på gatan hand i hand med sin partner är hemskt!
Jag läser också i kommentarerna att folk tycker Rysslands lagar är bra… man ska inte propagera för homosexualitet… (konstigt att det räknas som propaganda när två tjejer håller varandra i handen eller pussas offentligt men när ett straight par gör det så är det inte propagandan, det är normen) Att man inte ska göra reklam som smittar på unga eftersom de kan påverkas av den (negativa) livsstilen… (Jag tycker att det är en mkt mer negativ livsstil att sprida hat och att förespråka våld).

Jo… men precis så är det ju! Jag vaknade en morgon och såg en regnbågsflagga och vips så kände jag mig lite gay… kanske vore något att testa? *ironisk*

Nej, det fungerar inte så.
Är du inte gay så kommer du heller inte bli det för att du ser två killar hålla varandra i handen eller för att två tjejer gifter sig eller för att du ser en flagga med regnbågens färger.
Om det nu inte är så att du har haft dessa känslor och tankar inom dig i massor av år men att du inte har vågat prata med någon, inte vågat komma ut… för då kan det verkligen hjälpa dig att se just två kvinnor som gifter sig, att se att det finns andra som du och att få stöd. I annat fall… jag lovar, det kommer inte påverka dig alls att vi alla har samma rättigheter att coexistera på denna planet!
Jag ser också folk som säger att om de skulle bojkotta OS så är det pga alla byggjobbare som slitit med arenor och hotell men inte fått betalt! Ja, självklart… det är också helt sanslöst sjukt i huvudet!
Självklart ska de som arbetat och slitit med att få till byggnader och arenor ha sin lön… men det precis som förbudet mot hbt propaganda handlar om mänskliga rättigheter!

Vissa lägger all sin energi att protestera mot rasism, för feminism, mot patriarkalsamhället, för hbtq personer etc, etc…
Jag önskar att vi alla la energin på att jobba för mänskliga rättigheter för alla för att alla har samma värde, oavsett! Då skulle alla andra frågor lösa sig på vägen!

Och ja, jag såg också att flera tyckte att Ryssland minsann inte är det enda landet som har hårda lagar mot hbtq personer och absolut… det är sant! I Uganda kan man få livstids fängelse om man utför homosexuella handlingar (blir kär) och i vissa fall även dödsstraff…
Och egentligen är det väldigt få länder i världen där hbtq personer kan leva öppet idag men det känns ändå som att förändringens vindar blåser. Men nyckfullt som vädret kan vara så kan det vända på en femöring. Därför kan vi aldrig luta oss tillbaka och tänka att oj, vad bra vi har det utan vi måste fortsätta kämpa får alla våra rättigheter. Nu riktas blicken mot Ryssland pga OS men det är självklart inte det enda landet på jorden. Vi har en stor chans att utöva påtryckningar mot just Ryssland i detta fall i och med OS genom bojkott och protester och det hoppas jag kommer fortsätta på alla sätt. I stora och små protester och demonstrationer. På nätet, i tidningar och via diskussionsforum etc… fortsätt att diskutera och håll debatten vid liv!

Sen hittade jag även denna länken:
Åtta delstater i USA har No Promo Homo lagar…
Jag tycker att det är fantastiskt att USA:s president medvetet avstår från OS pga deras inhumana lagar men ska man inte vara lite försiktig att kasta sten i glashus?
Jag vet dock att det i nuläget i USA händer massor på den här fronten och fler och fler delstater röstar igenom samma rättigheter för HBTQ personer som för alla andra och att det sker stora förändringar där pga goda, drivande krafter!

Ser att mitt inlägg blev längre och mer splittrat än planerat… förmodligen för att jag bara skriver rakt ur hjärtat och vill så mkt på en gång!
Så en sak i taget…
Håriga armhålor tar jag en annan gång :)

Peace and out!


tisdag 28 januari 2014

Plötsligt händer det...

Ni vet det där man bara drömmer om och egentligen aldrig riktigt tror på att det kan hända…
Well….Plötsligt händer det, trots allt!

Jag tror jag har berättat tidigare att jag sitter och skriver en del då och då.
Jag brukar kalla mig för periodskrivare. Men jag har ändå en dröm och önskan om att någon dag bli färdig med ett manus som jag vågar skicka in med förhoppning om att det kanske kan bli en bok!
Jag har dock en rejält lång väg att gå då jag faktiskt aldrig lyckats skriva klart något då jag verkar "lida" av för mycket knasiga idéer som jag vill skriva ned och det kommer hela tiden nya.
Så stället för att tappert kämpa vidare på ett manus så har jag hoppat runt och påbörjat flera olika som sedan bara blir liggande i datorn.
I höstas tog jag beslutet att om jag vill komma någon vart överhuvudtaget så måste jag iaf försöka skriva klart något.
Jag kände dock att jag behövde lite inspiration så jag gick med i en grupp på Facebook för författare.
Det kändes liiiiite kaxigt och när jag snabbt insåg att det var flera publicerade författare med i gruppen så fick jag lite ångest och tänkte jobbiga nedvärderande tankar som: "Jag hör inte hemma här," "Jag är inte tillräckligt bra," "Jag borde går ur den här gruppen," "Vad gör jag här?" "Jag kommer ändå aldrig att kunna skriva klart något." Osv, osv…
Ni hör ju själva, total sågning av mig själv!
Men jag stannade kvar i gruppen pga något inom mig som nyfiket lurkade runt och sög åt sig allt alla skrev om som hade med skrivande att göra. Små tips och idéer som jag kände att jag hade nytta av i mitt skrivande, som utvecklade både mig och mitt författarskap.
En dag pratades det om att skriva en gemensam bok för alla som var intresserade.
Spontan som jag är så fyllde jag i att jag var intresserad av att vara med (Paniiiiiiiik, vad tänkte jag på?).
Vi var många som visade intresse och det bestämdes att det skulle skrivas separata noveller runt samma tema, 10/10 och gärna från var och ens egna hemstad.
Nu var det deadline med tidspress!
Vad 17 hade jag gett mig in på?
Vad skulle jag skriva om?
Varför hade jag anmält mitt intresse?!?!
Varje dag gick jag in på sidan och såg hur de andra glatt konstaterade att halva novellen var skriven eller att de var klara och skickat iväg den till en vän som skulle korrläsa!
Jag satt och stirrade på min tomma skärm och svor!
Tiden flög iväg och 18000 tecken kändes som en omöjlighet!

Envis som jag är så skrev jag ihop en novell och en vän fick lästa igenom.
Hon tyckte min novell var bra men ovanligt tam för att vara jag.
Jag kände att hon hade rätt i att den var lite tam på något sätt men kunde inte riktigt sätta fingret på vad som gjorde den tam.
Jag ändrade om och gav det till en annan vän som blev positivt överraskad och kunde relatera till texten till 100 % och hon peppade mig att skicka in den.
Sen fick självklart min älskade BusMus läsa novellen och hon tyckte absolut att jag skulle skicka in den….  :)
Vad hade jag att förlora?
Om man inte chansar kan man inte vinna säger man ju så ja vi köpte en skrivare och jag skrev ut novellen i fyra exemplar och skickade in…

Dagarna som följde var fyllda med ångest!
Tänk om den inte skulle komma med och tänk om den Skulle komma med!
Spännande! Otäckt! Nervkittlande! Fantastiskt! Fjärilar i magen!

När mailet kom att min novell kom med (det var fyra personer i juryn) var det som att världen stannade till lite… Va? Jag? Eeeeh….
Jag väntade nervöst några dagar till ifall det skulle komma ett mail "Ouuups vi skickade fel…"
Men det kom inte! Jag kom med!
Min lilla "förstagångs novell" höll måttet!
Lyckovolter i hjärtat kan jag säga och det gav mig också en extra spark i baken och ett stort självförtroende lyft!
Jag kanske inte är så kass bakom tangenterna iaf?

Min novell blir publicerad i en riktig BOK i vår :)

Så här kommer länkar för er som är nyfikna ;)

Bokus

Adlibris

Tjingeling!
//FörfattarMusen