Jag ligger gömd under löven,
jag ligger gömd under snön,
jag har fastnat med händerna i marken,
med minnet från en mardröm.
Jag är så långt ifrån dig,
som i ett annat land fast nära ditt,
När allting verkade enkelt i ditt liv,
När du kände dig utestängd från mitt.
Jag försöker men jag förlorar varje gång,
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom,
Jag skulle förstå om du ändrade dig och vände om.
Åren går in i varandra
och jag inser att tiden är kort.
Årstiderna smälter samman,
och jag vill minnas det jag en gång glömde bort
Du som gått vid min sida,
Säg mig, verkar jag tyngre nu?
Jag har varit så trogen det jag tror på.
Och hållit på förlåt som längtat ut.
Jag försöker men jag förlorar varje gång,
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom,
Jag skulle förstå om du ändrade dig och vände om.
Jag försöker men jag förlorar varje gång,
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom,
Jag försöker men jag förlorar varje gång,
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom,
Jag skulle förstå om du ändrade dig och vände om.
Om du lutar dig mot solen,
om jag lutar mig mot dig.
Om jag blir bättre med tiden,
om du har tålamod med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar