måndag 31 december 2012

Nyårsmusen filosoferar...

Ett nytt spännande år är på väg med rasande fart!


Visst skulle jag kunna sitta här skriva om mitt strålande år och göra fantastiska tillbaka blickar...
Men jag tror stora delar av detta år (och även det föregående) finns representerat här i bloggen om man orkar gå tillbaka och kika runt...

Årets nummer 1 är iaf att jag blev SAMBO!!!
Och inte med vem som helst... utan med den härligaste, tokigaste, knasigaste, busigaste, finaste, varmaste, mest underbara och vackra Busmusen, med ett hjärta fyllt av kärlek, medkänsla och färger.

Det är ett stort steg... att bli sambo.
Man ska klara vardagen tillsammans... inte bara korta möten fyllda med romans och fniss.
Helt plötsligt ska man kunna anpassa sig till någon annan. Kompromissa.
Man måste göra vardagliga sysslor som tvätta, diska, städa laga mat osv tillsammans.
Prata ekonomi, bestämma gemensam uppfostrings strategi av barn (och djur). Prata jobb. Klara livets upp och ned gångar... ta det oväntade. Uppleva och helt enkelt leva ihop. Tillsammans.
Kunna se varandra i vardagens brus. Ta varandras känslor. Prata om allt. Sortera och Prioritera. Ta konflikter. Slappna av med varandra.
Se varandra. Höra varandra. Uppskatta varandra. Motivera varandra. Pusha varandra. Stötta varandra.
Kunna gå i morgonrocken en heldag och bara känna sig färdig...
Vara osminkad, både kroppsligt och själsligt.
Kunna skratta ihop. Kunna bli arg, ledsen, besviken å sårad men ändå reda ut det.
Kunna le och gråta framför varandra, med varandra.
Be om ursäkt. Säga Förlåt när något blev fel. Reparera och gå vidare. Be om hjälp och Älska.
Man får se nya sidor av varandra...
Den när någon sitter i soffan å fiser... glömmer gamla strumpor i vardagsrummet... Tandkräms spott i handfatet.. intorkad disk, långa hårstrån som täpper till avloppet.
Man får se varandras styrkor och svagheter.
Alla säger att första året som sambo är värst...
Vi har varit sambo i snart 8 månader och jag ångrar mig inte en sekund.
När livet har känts som tyngst får hon mig att le.
Att somna på hennes arm och känna henne nära gör mig tryggare än jag någonsin kunnat ana att jag kunde bli. Hennes värme och omtänksamhet till allt och alla får mig att känna mig så stolt... hon den finaste, vill vara med mig!
Hon får mitt självförtroende att växa... Jag vill vara allt för henne och göra allt för henne.
Hon får mig att slappna av och omprioritera vad som verkligen är viktigt i livet.
Ingen kan få mig att skratta som Busmusen.
Hon ser mig. Mig!
Och självklart är livet inte alltid röda rosor och rosa moln men med henne vid min sida känns det som att jag och vi kan klara allt!
Lycka och kärlek är inte att man är konstant glad och dansandes.
För att kunna uppskatta sitt liv, lyckan och glädjen måste man ha en och annan motgång.
Det är då vi lär oss nya saker.
Vi växer och blir de fantastiska personer vi är menade att vara!

Så mitt nummer 1 år 2012 är att jag har utvecklas till en lite tryggare, gladare och starkare, busigare människa, med glimten i ögat!
Allt pga att jag fick bli sambo med den underbara, busiga (ibland ganska pruttandes) Busmusen!

Skål för ett fantastiskt 2012 (plus som minus)
Jag har lärt mig mycket!
Upplevt massor!
Busmusen... Du Berikar mitt liv och gör mig komplett <3

Ser framemot ett 2013 oavsett om det bringar mycket glädje eller sorg...
Jag vet att jag kommer att klara av det <3
Och vad mer kan man önska sig i livet?

/Nyårsmusen




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar