Pang! Verkligheten knackar på!

När Alcazars spelning var slut var det midnatt!
Ingen hade ork kvar till att festa så vi åkte hemåt.
I tunnelbanan satt vi och pratade om dagen och kvällen.
Jag gnällde lite över poledancingen... att kvinnorna på scenen endast fungerat som någon slags dekor i bakgrunden. Lite irriterande!
Speciellt när man (läs jag....) hoppats på lite kvinnlig underhållning!
Mitt emot oss satt en medelålders man och lyssnade och fick plötsligt för sig att han skulle lägga sig i vårat samtal!
-Har ni varit i Parken?
-Ja, svarade vi såklart!
-Var det poledancing?
-Ja, det var det, sa vi och log.
-Med en man?
Vi nickade!
Då plötsligt kom gubben igång...
-Ja, stången representerar ju "nånting", sa han och tittade menande på oss samtidigt som han gjord en stång rörelse med händerna över sitt skrev.
Han fortsatte...
-Så det ska ju vara en kvinna på stången, tittade på oss och gjorde samma rörelse igen men kände tydligen att han var tvungen att förklara lite mera.
-Ja, för stången representerar ju NÅGOT... stirrar på oss, så det SKA ju vara en kvinna på stången!
-Ja, det hade varit trevligt om tjejerna dansade oxå, tyckte vi och nickade.
-Ja, det blir ju fel om en man dansar runt stången, för den representerar ju något (ja, han verkade ha hakat upp sig...)
-Ja, i det här läget så är det ju inte fel, det är ju Pride, försökte jag... men orden verkade inte nå fram till gubbens öron och ännu mindre fram till hjärnan. Han bara skakade på huvudet.
Min kompis försökte lite med att det är en vanlig träningsform i dag, poledancing, det stärker hela kroppen osv.... det gick inte heller in.
Mannen fortsatte...
-Jag brukade gå på pride förr och kika på paraden, fast det har jag inte hunnit med än men som jag säger till mina kompisar, man kan lika gärna åka till Skansen och titta på aporna i bur (han hörde inte ens hur illa det lät).
Han mummlade om massvis med saker men sa sedan:
- Man kan ju lika gärna dra till Skansen och titta på aporna i bur än att titta på `de dära bögarna´. Sen skarattade han gott åt sig själv.
Vi pratade lite runt detta med honom men han hade sin ståndpunkt men uttryckte ändå en viss nyfikenhet, för han ville gå till Parken och titta.
Sedan gick han av!
Jag visste inte om jag skulle skratta åt idioten eller bli arg!
Eller jag var arg och upprörd!
Hyllad på dagen och totalt dissad på natten.
Verkligheten knackade på dörren igen och visade sitt fula tryne.

Det är fan inte ok!
Visst är man inte kaxig mitt i natten i t-banan men jag blir så ledsen över att höra sånt.
Det känns som vi backar hundra år i utvecklingen....
Det är inte ok!